Annika Bäckström
Itxura
Annika Bäckström | |
---|---|
![]() (2010) | |
Bizitza | |
Jaiotza | Karlskrona eta Karlskrona city community (en) ![]() |
Herrialdea | ![]() |
Heriotza | Uppsala, 2022ko irailaren 26a (94 urte) |
Familia | |
Ezkontidea(k) | Lars Bäckström |
Haurrideak | ikusi
|
Hezkuntza | |
Hezkuntza-maila | ohorezko doktorea Licentiate of Philosophy (en) ![]() |
Hizkuntzak | suediera |
Jarduerak | |
Jarduerak | itzultzailea eta autorea |
Jasotako sariak | ikusi
|
![]() ![]() |
Annika Bäckström, jaiotzez Kreuger, (Karlskrona, 1927ko abenduaren 11 – Uppsala, 2022ko irailaren 26a) suediar itzultzailea izan zen, errusierazko literaturan espezializatua.
Bizitza pertsonala
[aldatu | aldatu iturburu kodea]Olof Kreuger irakaslearen eta Brajal Nordenströmen alaba zen. 1951n Lars Bäckström (1925-2006) idazlearekin ezkondu zen.[1] 2022an hil zen eta Uppsalako hilerri zaharrean lurperaruta dago.[2]
Ibilbide profesionala
[aldatu | aldatu iturburu kodea]Gennadi Aigi, Joseph Brodsky, Jevgeni Jevtuxenko, Jeva Lisina, Rimma Markova, Aleksandr Puxkin, Saxa Sokolov, Tatiana Tolstaia eta Marina Tsvetaievaren lanak itzuli zituen suedierara, eta Gennadi Aigik editatutako txuvaxerazko poesiaren antologia ere bai.[3]
Lanak
[aldatu | aldatu iturburu kodea]Norberaren lanak
[aldatu | aldatu iturburu kodea]- Vadim Sidur: skulpturer och mutationer (Lars Bäckströmekin batera, 1989)
- Alldeles rysk: minnen, introduktioner och översättningar, resebrev (1997)
Itzulpenak
[aldatu | aldatu iturburu kodea]- Irja Hiiva. Hemifrån (1977)
- Marina Tsvetaieva. Min ryska barndom: prosatexter (1981)
- Saxa Sokolov. Skola för dårar (1984)
- Joseph Brodsky. Historien, som nedan skall berättas och andra dikter (Hans Björkegrenekin batera, 1984)
- Marina Tsvetaieva. Med gröna ögon: dikter (1986)
- Jevgeni Jevtuxenko. Fukú! och andra dikter (1987)
- Irja Hiiva. Förvisningen (1988)
- Tatiana Tolstaia. Från en gyllene förstutrapp: berättelser (1990)
- Marina Tsvetaieva. Råttfångaren (1992)
- Konstantin Motsulski. Vladimir Solovjov: liv och lära (Gabriella Oxenstiernarekin batera, 1997)
- Rimma Markova. Fönstret (2001)
- Gennadi Aigi. Bugning för sången: dikter (2002)
- Fältens ögon: en tjuvasjisk antologi (2004)
- Gennadi Aigi. Samtal på avstånd: essäer, intervjuer, dikter (Mikael Nydahl eta Gunnar Wærnessekin batera, 2008)
- Jeva Lisina. Sånger från nedre Tjuvasjien (Mikael Nydahlekin batera, 2017)
- Aleksandr Puxkin. Hjärtat och andra dikte (2018)
Sariak eta aintzatespenak
[aldatu | aldatu iturburu kodea]- 2005: Uppsalako Unibertsitateko honoris causa doktoretza[4]
- 2012: Puxkin domina[5]
Erreferentziak
[aldatu | aldatu iturburu kodea]- ↑ (Suedieraz) «Bäckström, Lars» Vem är det : Svensk biografisk handbok. (argitaratze data: 1963), 177 or. (Noiz kontsultatua: 2025-03-21).
- ↑ (Suedieraz) «Bäckström, Annika» SvenskaGravar.se (Noiz kontsultatua: 2025-03-21).
- ↑ (Suedieraz) «forf:(Annika Bäckström)» Libris (Noiz kontsultatua: 2025-03-21).
- ↑ (Suedieraz) «Annika Bäckström» Uppsala Universitet (Noiz kontsultatua: 2025-03-21).
- ↑ (Suedieraz) Köster, Lena. «Bäckström får Pusjkinmedalj» Upsala Nya Tidning 2012-10-31 (Noiz kontsultatua: 2025-03-21).